Metabola sjukdomar

Ämnesomsättningssjukdomar eller metabola sjukdomar är ett samlingsnamn för ärftliga rubbningar i människokroppens nedbrytningsprocesser (metabolism/ämnesomsättning) av näringsämnen och läkemedel. RMMS följer upp 22 ämnesomsättningssjukdomar (*) som ingår i nationella nyföddhetsscreeningen med PKU-provet, och ytterligare 7 närliggande diagnoser (E).

Nedan finns en kortare beskrivning av de flesta ingående sjukdomarna. För en del diagnoser saknas en kortare sammanfattande svensk text, dessa har istället kompletterats med länkar till internationella sidor. Du kan också navigera direkt till de olika sjukdomarna via menyn. För mer inforamtion kontakta närmaste metabola centra.

Arginasbrist (ARG-brist), argininemi, tillhör sjukdomsgruppen med defekt i ureacykeln. Argininemi ger vanligen en annorlunda symtombild än de övriga ureacykeldefekterna. Symtomen liknar i stället cerebral pares (CP) och patienterna får ofta denna diagnos. Sjukdomsförloppet förvärras dock över tiden och patienterna kan utveckla kramper, oförmåga att styra sina rörelser och ofrivilliga muskelsammandragningar. Arginasbrist behandlas på liknande sätt som citrullinemi. Det föds färre än ett barn per år i Sverige med arginasbrist.

Läs mer: Orphanet (på engelska)

Argininosuccinatlyasbrist (ASA-brist), ASL-brist, tillhör sjukdomsgruppen med defekt i ureacykeln och orsakas av brist på eller nedsatt funktion av ett enzym som är en del av ureacykeln. Sjukdomen kan ha olika svårighetsgrad hos olika personer. Den kan ge livshotande symtom i nyföddhetsperioden eller utvecklas smygande under de första levnadsåren. Sjukdomen ger symtom som liknar de vid citrullinemi och den behandlas därför på samma sätt. Prognosen beror till stor del på hur stora skador som har hunnit uppstå innan ställd diagnos och om behandling är påbörjad, samt hur effektivt akuta attacker med höga ammoniaknivåer har kunnat behandlats. Det föds färre än ett barn per år i Sverige med argininosuccinatlyasbrist.

Läs mer: Socialstyrelsen

Betaketothiolasbrist (BKT-brist) beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyran isoleucin, vilket leder till en giftig ansamling av nedbrytningsprodukter. Symtomen startar vanligen vid 6 till 12 månaders ålder i samband med ett svälttillstånd utlöst av till exempel en infektion. Barnet blir illamående, kräks, blir slött och kan få kramper och till och med bli medvetslösa. Behandlingen är att förhindra svälttillstånd med glukostillförsel samt att oskadliggöra den giftiga ansamlingen av nedbrytningsprodukter. En del patienter får karnitinbrist och behöver därför även tillförsel av karnitin. Vetskap om diagnosen gör att de allvarliga symtomen kan förebyggas genom åtgärder i samband med infektioner. Det föds färre än ett barn per år i Sverige med betaketotiolasbrist.

Läs mer: Orphanet (på engelska)

Biotinidasbrist (BTD-brist) beror på ett ärftligt fel i enzymet biotinidas som är nödvändigt för att biotin, vitamin B7, ska kunna återanvändas i kroppen och för att vi ska kunna ta tillvara den form av biotin som finns i födan. Vid biotinidasbrist föds barnen symtomfria men blir vanligen sjuka efter 3 till 6 månader. Symtomen är muskelsvaghet, kramptillstånd, psykisk utvecklingsstörning och hudförändringar, dessutom förekommer ofta hörsel- och synproblem. Behandlingen består av en tablett biotin per dag hela livet. Om sjukdomen diagnostiseras tidigt och behandling sätts in förblir patienterna helt symtomfria. Det föds ett till två barn med biotinidasbrist i Sverige varje år.

Läs mer: Rarelink (på danska)

Citrullinemi (CIT) typ 1 beror på ett fel i ureacykeln vilket leder till ammoniakförgiftning. I ureacykeln gör vi oss av med överskott av kväve som vi får i oss främst från proteiner i födan. Citrullinemi typ 1 kan visa sig under nyföddhetstiden med ammoniakförgiftning eller senare i samband med svälttillstånd. Citrullinemi typ 2 beror på ett fel i transporten av citrullin inuti cellen vilket också leder till ammoniakförgiftning. Citrullinemi typ 2 förekommer i Sydostasien och är ytterst ovanlig hos personer med europeiskt ursprung. Den ger en bristande funktion i ureacykeln med leverpåverkan i nyföddhetsperioden. Behandlingen för både citrullinemi typ 1 och typ 2 är att avgifta patienten från ammoniak genom att stoppa nedbrytningen av proteiner och öka utsöndringen av kvävegrupper. Nedbrytningen av proteiner bromsas genom intravenös tillförsel av glukos i den akuta situationen. Avgiftning sker genom tillförsel av läkemedel som binder de aminosyror som ammoniak bildas från. Vid höga nivåer av ammoniak genomförs också blodrening för att snabbt sänka ammoniaknivån. Långtidsbehandlingen består av en proteinfattig kost med tillskott av livsnödvändiga aminosyror, vitaminer och mineraler samt tillskott av avgiftande läkemedel. Det föds färre än ett barn per år i Sverige med citrullinemi.

Läs mer: Rarelink (på danska)

CPS 1-brist (Karbamoylfosfatsyntetas 1-brist), tillhör sjukdomsgruppen med ärftlig defekt i ureacykeln. Sammanfattande diagnosbeskrivning på svenska saknas för tillfället. Till dess följ nedanstående länk.

Läs mer: Orphanet, Genetic Home Reference, OMIM (på engelska)

CPT 1-, CPT 2- och CACT-brist. Nedbrytningen av majoriteten av våra fettsyror sker i mitokondrierna, cellens “kraftverk”. Karnitincykeln används för att transportera fettsyror in i mitokondrierna. Karnitincykeln består av tre olika delar: CPT 1, CACT och CPT 2. Fel i CPT 1 och CACT kan resultera i tidiga symtom med lever-, hjärt- och muskelpåverkan. Fel i CPT 2 ger muskelsmärtor och svaghet i samband med fasta, infektioner, stress och långvarigt muskelarbete. Behandlingen är glukostillförsel vid symtom och patienter måste även undvika långvarigt muskelarbete. Dessa sjukdomar är extremt ovanliga, långt färre än ett barn per år föds med någon av dessa sjukdomar.

Läs mer (på engelska): Orphanet (CPT1), Orphanet (CPT2), Orphanet (CACT)

Fenylketonuri (PKU) orsakas av brist på eller nedsatt funktion av ett enzym som behövs vid omsättningen av aminosyran fenylalanin. Barn med sjukdomen är normalutvecklade när de föds, men utan behandling får de under det första levnadsåret svår utvecklingsstörning och neurologiska symtom. Om sjukdomen diagnostiseras och kostbehandling inleds under de första levnadsveckorna kan man förebygga dessa skador. Kosten består av ett lågt fenylalaninintag och måste fortsätta hela livet. Det föds cirka sju barn med fenylketonuri i Sverige varje år. Totalt har 314 (2015) barn med fenylketonuri upptäckts i Sverige genom nyföddhetsscreeningen som infördes nationellt 1965.

Läs mer: Socialstyrelsen, Svenska PKU-föreningen

Galaktosemi (GALT-brist) beror på en ärftlig förändring (mutation) i arvsmassan (genen) som styr bildningen av ett enzym vid nedbrytning av sockerarten galaktos. Barnen insjuknar när de får mat som innehåller galaktos, till exempel bröstmjölk och modersmjölksersättning. De första symtomen är kräkningar, viktnedgång, slöhet, gulsot och kramper. Om de överlever den första krisen och får mer galaktoshaltig mat kan de få linsgrumling och grön starr (katarkt), samt psykisk utvecklingsstörning. Med tidig insatt behandling med en galaktosfri kost går de akuta symtomen tillbaka och barnen utvecklas i stort sett normalt. Kosten måste fortsätta livet ut. Det föds i genomsnitt ett barn med galaktosemi i Sverige varje år. Sedan införande i den nationella nyföddhetsscreeningen med PKU-provet har 50 barn på de senaste 50 åren diagnostiserats med galaktosemi.

Läs mer: Socialstyrelsen

Glutarsyreuri typ 1 (GA1) beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyrorna lysin, hydroxylysin och tryptofan, vilket leder till en giftig ansamling av nedbrytningsprodukter. Sjukdomen ger vanligen symtomdebut under de första levnadsåren (i genomsnitt vid 1,5 års ålder) i samband med svälttillstånd, till exempel vid en infektion. Majoriteten av de patienter som diagnostiseras först efter en akut kris blir svårt rörelsehandikappade. Sjukdomen kan även starta smygande med en försenad motorisk utveckling. Det finns enstaka patienter med sjukdomen som är symtomfria i vuxen ålder utan behandling. Patienter med glutarsyrauri måste få intensiv behandling med glukos- och fettinfusioner i samband med infektioner för att förebygga ansamling av giftiga ämnen som skadar hjärnan. Den dagliga behandlingen är en proteinfattig kost med tillskott av en aminosyrablandning fri från lysin och tryptofan samt extra mineraler, vitaminer och karnitin. Det föds ca ett barn per år i Sverige med glutarsyreuri typ 1.

Läs mer: Socialstyrelsen

Homocystinuri (HCY) beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyran homocystein. Sjukdomen kan orsakas av en rad olika mutationer i flera gener som ger olika symtombilder. Den upptäcks vanligen först i förskoleåldern eller senare då patienten drabbas av linslossning och patienten får en akut synnedsättning på det drabbade ögat. En stor andel av patienterna får en varierande grad av försenad utveckling, skelettsymtom med nedsatt förkalkning, tunn kroppsbyggnad och en ökad risk för kärlsjukdomar. Några patienter svarar bra på behandling med hög dos pyridoxin, vitamin B6. Andra svarar till en viss utsträckning medan en del inte ser någon effekt av denna behandling. En annan behandling är tillskott av betain i kombination med en proteinfattig kost. Det föds i genomsnitt ett barn med homocystinuri i Sverige varje år.

Läs mer: Socialstyrelsen

HHH-syndrom (Hyperornitinemi-Hyperammoniumemi-Homocitrullinemi-syndrom), eller trippel-H-syndrom och även kallad ornitintranslokas-brist  tillhör sjukdomsgruppen med defekt i ureacykeln. Sammanfattande diagnosbeskrivning på svenska saknas för tillfället. Till dess följ nedanstående länk.

Läs mer: Orphanet, Genetic Home Reference, OMIM (på engelska)

Isovaleriansyreuri (IVA) beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyran leucin, vilket leder till en giftig ansamling av nedbrytningsprodukter. Sjukdomen ger vanligen symtom under den första levnadsveckan med slöhet som leder till medvetslöshet om man inte sätter in snabb behandling med glukosdropp och karnitintillförsel. Långtidsbehandlingen är en proteinfattig kost med tillskott av en aminosyrablandning med avsaknad av aminosyran leucin samt extra mineraler, vitaminer, karnitin och glycin. Prognosen vid tidigt debuterande isovaleriansyreuri är förhållandevis god med behandling. Det föds ett barn vartannat till var tredje år med isovaleriansyreuri i Sverige.

Läs mer: Socialstyrelsen

Kobalamin C-brist (Cbl C-brist) Sammanfattande diagnosbeskrivning på svenska saknas för tillfället. Till dess följ nedanstående länk.

Läs mer: Orphanet (på engelska)

Kobalamin G-brist (Cbl G-brist) Sammanfattande diagnosbeskrivning på svenska saknas för tillfället. Till dess följ nedanstående länk från OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man®).

Läs mer: OMIM (på engelska)

LCHAD-brist (Long-chain 3-hydroxyacyl-Coenzym A dehydrogenas-brist) beror på ett fel i nedbrytningen av långa fettsyror. I samband med fasta, stress och infektioner får kroppen energi genom nedbrytning av fettsyror. Patienter med LCHAD-brist kan då få lågt blodsocker eftersom de inte kan bryta ner de långa fettsyrorna. Samtidigt bildas det höga koncentrationer av olika ämnen från fettsyranedbrytningen som är skadliga för kroppen. Patienter med LCHAD-brist får vanligen symtom vid 4 till 12 månaders ålder med hjärtmuskelpåverkan, leverpåverkan, slöhet och uttalad muskelsvaghet. Symtom kan även uppstå redan under första levnadsveckan. De akuta symtomen försvinner och fler symtom förebyggs med en kost som innehåller väldigt lite fett samt med tillskott av fett med kortare fettsyror, livsnödvändiga fettsyror och fettlösliga vitaminer. Patienterna måste undvika fasta vilket innebär att de även behöver energitillförsel nattetid. I samband med infektioner med feber måste de även ha extra glukostillskott, ofta med sjukhusvård och intravenös glukostillförsel. I genomsnitt föds ett till två barn med LCHAD-brist i Sverige varje år.

Vid screening för LCHAD-brist fångas även två andra defekter i det trifunktionella proteinet (TFP) upp. Behandlingsprinciperna är desamma som för LCHAD-brist men resultaten av behandling osäkra. I Sverige föds det färre än ett barn per år med någon av dessa sjukdomar.

Läs mer: Socialstyrelsen

MCAD-brist (Medium-chain acyl-Coenzym A dehydrogenas-brist) beror på ett fel i nedbrytningen av medellånga fettsyror. I samband med infektioner, stress eller fasta kräver kroppen stora mängder energi som den får genom nedbrytning av fett. En person med MCAD-brist riskerar då drabbas av en akut omtöckning till följd av ansamling av skadliga fettnedbrytningsprodukter och/eller lågt blodsocker. En sådan attack kan få dödlig utgång om patienten inte har en diagnos och kan få rätt behandling. MCAD-brist är dessbättre relativt enkel att behandla för att förebygga attacker. Behandlingen består av att undvika svältsituationer och tillskott av extra energi (ibland med glukosdropp) i samband med infektioner eller trauma. Det föds fyra till sex barn med MCAD-brist i Sverige varje år.

Läs mer: Socialstyrelsen

MTHFR-brist (Metylentetrahydrofolatreduktas-brist) Sammanfattande diagnosbeskrivning på svenska saknas för tillfället. Till dess följ nedanstående länk.

Läs mer: Orphanet, Genetic Home Reference, OMIM (på engelska), Rarelink (på danska)

Metylmalonsyreuri (MMA) kan ha flera möjliga orsaker. Gemensamt är att alla leder till en giftig ansamling av metylmalonsyra. En del av patienterna har en sjukdomsbild som är snarlik den vid propionsyreuri och behandlingen är då också densamma. Vissa patienter utvecklar njurproblem. En del av patienterna med metylmalonsyreuri svarar bra på behandling med daglig tillförsel av kobalamin, vitamin B12, och dessa har en mycket god prognos. För övriga är behandlingseffekten varierande, men behandling som kan sättas in innan symtom uppkommer förbättrar prognosen avsevärt. Det föds i genomsnitt ett barn varje till vartannat år med metylmalonsyreuri i Sverige.

Läs mer: Rarelink (på norska)

MSUD (Maple Syrup Urine Disease) beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyrorna leucin, isoleucin och valin, vilket leder till en giftig ansamling av nedbrytningsprodukter. MSUD förekommer i en akut form där barnet blir allmänpåverkat och medvetandesänkt under första till andra levnadsveckan. Risken är hög för bestående hjärnskador i de fall då behandling startas först efter att barnet fått allvarliga symtom. Två lindrigare varianter finns också: en form med skov där patienten är helt symtomfri mellan skoven men kan bli förgiftad vid kraftiga svälttillstånd i samband med infektioner med eller utan bestående men, och en kronisk med långsam utveckling av symtom med försenad utveckling. Den akuta behandlingen riktar sig mot att häva svälttillståndet och den långvariga behandlingen är en kost med begränsat proteinintag och tillskott av proteinersättning fri från de grenade aminosyrorna samt extra vitaminer och andra spårämnen. I vissa sällsynta fall svarar sjukdomen väl på behandling med höga doser tiamin, vitamin B1. Det föds färre än ett barn per år i Sverige med MSUD.

Läs mer: Socialstyrelsen

MAD-brist (Multipel acyl-Coenzym A dehydrogenas-brist) orsakas av ett fel i bildningen av kofaktorn FAD. Detta leder till en blandad bild av glutarsyreuri, isovaleriansyreuri och fel i nedbrytningen av fettsyror. Sjukdomen är behandlingsbar med viss framgång genom tillförsel av karnitin och kofaktorn riboflavin. MAD-brist är extremt ovanlig, långt färre än ett barn föds med sjukdomen i Sverige varje år. MAD-brist kallas ibland för Glutarsyreuri typ 2.

Läs mer: Orphanet (på engelska)

NAGS-brist (N-acetylglutamatsyntas-brist), tillhör sjukdomsgruppen med ärftlig defekt i ureacykeln. Sammanfattande diagnosbeskrivning på svenska saknas för tillfället. Till dess följ nedanstående länk.

Läs mer: Orphanet, Genetic Home Reference, OMIM (på engelska)

OTC-brist (Ornitintranskarbamylas-brist), tillhör sjukdomsgruppen med defekt i ureacykeln och är en medfödd, ärftlig ämnesomsättningssjukdom som orsakas av att ett enzym (ett protein som reglerar hastigheten av olika kemiska reaktioner) i den så kallade ureacykeln inte fungerar tillräckligt väl. Sjukdomen orsakas antingen av en brist på eller en nedsatt funktion av enzymet ornitintranskarbamylas. Ureacykelns viktigaste funktioner är att omvandla den ammoniak som bildas när kroppen bryter ned protein till urea, vilken sedan utsöndras med urinen. Nedsatt kapacitet i ureacykeln kan leda till att ammoniumjoner ansamlas i blodet. Sjukdomen förekommer i olika svårighetsgrader och kan visa sig när som helst mellan nyföddhetsperioden och hög ålder. Symtomen kan variera från person till person, från lindriga mentala symtom, till ett snabbt och dramatiskt förlopp med kramper, medvetslöshet och död. OTC-brist beräknas finnas hos ett barn per 40 000-100 000 nyfödda. Det skulle i så fall innebära att 1-3 barn varje år föds med sjukdomen i Sverige samtidigt som att det troligtvis finns personer som inte får diagnos då den kan vara svår att ställa hos dem som har lindriga symtom.

Läs mer: Socialstyrelsen

Primär karnitinbrist (CUD), medfödd karnitinbrist, beror på ett ärftligt fel i transporten av karnitin inom cellen. Sjukdomen leder till hjärtproblem som vanligen ger symtom vid mellan 3 månader och 3 års ålder. Den kan även ge lever- och muskelpåverkan men detta är ovanligt. Behandlingen består av daglig tillförsel av karnitin som lösning eller tabletter. Det föds ett till två barn per år i Sverige med primär karnitinbrist.

Läs mer: Orphanet (på engelska)

Propionsyreuri (PA) beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyrorna valin, isoleucin, treonin och metionin samt fettsyror med udda antal kolatomer. Detta leder till en giftig ansamling av nedbrytningsprodukter. Sjukdomen ger ofta symtom i nyföddhetsperioden med matningssvårigheter, muskelsvaghet och slöhet som övergår i medvetslöshet och kramper. Snabb behandling är mycket viktig för prognosen. Akutbehandlingen består i att häva försurningen i kroppen, och att tillföra stora mängder glukos för att bryta svälttillstånd, samt att begränsa intaget av de aminosyror som inte kan brytas ned.

Knappt en fjärdedel av patienterna får symtom senare i livet, ofta i samband med en infektion. Symtomen varierar men kan vara till exempel illamående och huvudvärk eller svårigheter att koordinera muskelrörelser. De kan även bli mer uttalade som medvetslöshet. Symtomen lindras med en proteinfattig kost med tillskott av näringspreparat fritt från de fyra aminosyror som patienterna inte kan bryta ned. Tarmaktiv antibiotika kan även minska bildningen av propionsyra från bakterier i tarmen, och på så sätt minska mängden giftiga nedbrytningsprodukter. Det föds färre än ett barn per år med propionsyreuri i Sverige.

Läs mer: Socialstyrelsen

Tyrosinemi typ 1 (TYR1) beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyran tyrosin, vilket leder till en giftig ansamling av nedbrytningsprodukter. Sjukdomen visar sig vanligen före 6 månaders ålder med symtom från levern och med njurpåverkan. Neurologiska symtom kan också förekomma, med svåra nervsmärtor, kramper och förlamningar som kan leda till döden. Tyrosinemi typ 1 behandlas framgångsrikt med en dioxygenashämmare, nitisinone, som hämmar nedbrytningen av tyrosin före enzymsteget som inte fungerar, vilket gör att de giftiga nedbrytningsprodukterna aldrig kan ansamlas. Behandlingen kombineras med en kostbehandling med proteinfattig kost (för att sänka intaget av fenylalanin och tyrosin) tillsammans med aminosyrapreparat fria från dessa båda aminosyror. Det föds i genomsnitt ett barn med tyrosinemi typ 1 i Sverige varje år.

Läs mer: Socialstyrelsen

VLCAD-brist (Very Long-chain acyl-Coenzym A dehydrogenas-brist) beror på ett fel i den mitokondriella nedbrytningen av mycket långa fettsyror (mitokondrien är cellens “kraftverk”). VLCAD-brist förekommer i tre olika varianter. Den svåraste formen kan leda till döden i hjärtstillestånd under de första levnadsdagarna eller veckorna. Den andra varianten medför muskelsvaghet, leverpåverkan och lågt blodsocker i samband med fasta. Den tredje varianten, som även är den mildaste, ger symtomdebut hos äldre barn och upp i vuxen ålder med muskelsmärtor och muskelsvaghet i samband med ansträngning. Behandlingsplanen styrs av vilken svårighetsgrad av sjukdomen patienten har. För de två svåraste varianterna är behandlingen en kost som innehåller väldigt lite fett och med olika tillskott av kortare fettsyror, livsnödvändiga fettsyror och vitaminer samt intensiv behandling med glukostillförsel i samband svälttillstånd. För den mildaste varianten behövs inte specialkost, men intensiv behandling i samband med svält är fortfarande nödvändigt. I genomsnitt föds tre till fyra barn varje år med VLCAD-brist i Sverige.

Läs mer: Orphanet (på engelska)

Länkar

Ovanliga Diagnoser hos Socialstyrelsen
Nordisk länksamling för sällsynta diagnoser (Rarelink)
Europeiska databasen för sällsynta diagnoser (Orphanet)
Sällsynta diagnoser vid Oslo universitetssjukhus
Genetic Home Reference
OMIM